På McDonalds envisas de med att inte ha lock på muggarna. När hon ställer fram min, ställer hon den på kanten av brickan som ligger framme, muggen välter och Sprite’n forsar ur muggen på disken och på mej.
Jag blir genomblöt, min kjol suger åt sig det mesta och resten rinner ner längs mina vita strumpbyxor, över mina skor och ner på golvet. Tjejen i kassan blir helt ifrån sig och jag börjar att önska att jag aldrig stigit upp ur sängen.
Det kommer någon chef av något slag och ber om ursäkt och tjejen ser ut att börja gråta när som helst. Jag frågar om det finns något ställe jag kan fixa till mej lite på och tjejen blir beordrad att ta mej med ner i deras omklädningsrum och att se till att jag får på mej några torra kläder. Hon pekar på en dörr samtidigt som hon torkar tårarna -jag möter dig där.
Jag blir insläppt och följer efter henne med min kjol smetande utmed benen, hon tar en hiss en våning ner. I hissen berättar hon att hon heter Linda och att det är hennes första vecka, jag skrattar och säger att jag också heter Linda. Jag är lite förvånad över mig själv för jag är inte arg utan tycker att det är lite roligt i allt elände. Vi kommer in i damernas omklädningsrum som ser ut som vilket omklädningsrum som helst, låsbaraskåp och ett par bänkar en stor dusch och toa.
Vi har handdukar här borta om du vill duscha säger Linda, -jag skall se om vi har några extra kläder till dej, du kommer se ut som du jobbar hos oss men du är ialla fall torr.
Jag knäpper upp knappen till kjolen men fumlar lite med drag kedjan, -Linda kan inte du hjälpa mej... Läs hela novellen
