Hjälp på det Landsvägen

Vad förvåna jag mest var framsidan bänk sätta. Den var så stor som soffa och så bekväm så en alltför. Vi talat omkring olika sakerna , verk , hygglig , unge och slagen. Och så Genen driv JAG kunde hjälp utom märka den bula i hans kort. JAG hade icke märkte den framför , utom JAG var inte sett för den endera. Jag har alltid tanken om mig själv som rak stöttan , utom Jag har tänkt om stötarna och deras spänna hanen på framför. Han har båda handen på det rulla , så den var inte lik han spelte med den. Brunn den oundviklig skedd. Genen såg Jag var sett på hans crotch. Han gjorde icke säga något. Han rättvis leende kunnig han har fångat jag. JAG försökt till blick ute fönstren så vi talat , utom min öga snart driva rygg till Genen spänna hanen på. JAG kunde tro på mig själv , utom Jag var får hård sett på den. Jag var byst. JAG gissa Genen tanken han skulle har något nöje med jag och sträck ned emellan hans ben och skiftat hans... Läs hela novellen