Om min mun och tunga var mina redskap och ditt blottade sköte min duk, skulle jag skapa en sådan skönhet och njutning som någonsin gjorts. Jag låter kudden under din rumpa få bli mitt staffli. Du lägger dig till rätta framför mina ögon, likt en ren och obesudlad duk ligger du där naken och blottad. Mina händer smeker dig likt en konstnär, över en tom duk, vilken han snart skall låta sin pensel dra de första strecken.
På samma sätt låter jag min mun och mina händer smeksamt kyssa ditt sköte. Min tunga börjar försiktigt att dra linjerna, de första konturerna i kanterna på det ofullbordade konstverket. Snart förvandlas ditt heta längtansfulla sköte till en skådeplats i naturens underbara trädgård.
Dina mjuka linjer där min tunga leker sig fram, dina våta springa som gömmer ett inferno av hemligheter.
Min mun och tunga ömsom slickar ömsom kysser insidan av dina lår, din mjuka hud just där är siden len mot mina läppar.
Hettan från ditt kön slår emot mitt ansikte varje gång min mun närmar sig det. Denna intensiva hetta som gömmer ett brinnande inferno, inte av brinnande lava men av söt het nektar som långsamt sipprar fram.
Små nästan omärkbara ryckningar gör det möjligt för denna sav att finna vägen ut ur källan.
Min tunga låter inte en droppe gå till spillo. Den rännil som avtecknar sig längs skåran fångas upp av min längtansfulla tunga och förs sedan in i mun.
Din halvöppna mun och din blick talar om för mig att vi är ett i denna stund, inget kan vara intimare än just detta. Våra ögon talar till varandra, ett språk utan ord som alla på vår jord förstår. Det är hängivenhetens språk, ett språk av längtan och förening mellan två individer. Mina första penseldrag har redan försatt dig i trans, du lutar ditt huvud bakåt och sluter dina ögon i samma stund som jag öppnar dig med spetsen av min tunga. Jag öppnar dig och låter din hetta stråla emot mig. Långsamt leta... Läs hela novellen