Jag hade länge haft ett visst intresse av Stina, en liten späd tjej i klassen som inte förde mycket väsen av sig. Även om åsikterna gick isär om huruvida hon var en fröjd för ögat så är det min fasta åsikt att hon är bland det fagraste i kjoltyg som vandrat på den skånska myllan, god i sinne och humör. Ett livligt kastanjebrunt hår som räcker strax förbi axlarna, smäckra former på alla sätt. Jo i sanning en prydnad för det kvinnliga könet, å föremålet för mitt intresse.
Han hamnade i sätet just bakom mig på bussen, det är precis som han alltid försöker hamna nära mig, det får han gärna. Undrar om han är intresserad, kan det verkligen vara så? Jag är ju så ful, å håret som jag aldrig kan få rätt på. Å han är jus så snygg, utan att vara otrevligt kaxig som dom andra populära killarna lätt blir. Å varför känns kinderna så varma när han tittar på mig, blir väll högröd i ansiktet, pinsamt! Det är som om Valentin kan se rakt igenom mig, med sina klarblå ögon.
Väl på båten satt vi ett gäng och spela kort, jag hade frågat Stina om hon ville vara med. Men hon hade bara blivigt röd i huvudet och sagt något som tjejerna skulle göra, det vart väll tax fri shopping som gällde. Jag tänkte nog vänta gå å att handla tills det vart mindre folk där och lärarna inte längre vart så på hugget, det vart ju inte riktigt tillåtet att vi skulle ha och drick sprit.
Tänk att han fråga just mig om jag ville vara med, av alla tjejer så frågade han mig. Valentin som är tjejernas favorit fråga mig, å så får man fram helt fel att svara. Jag vill ju vara nära han hela tiden, men fick bara fram att vi skulle se om det fans smink i tax fri shoppen. Efter en liten stund bestämde jag mig för att gå ut på däck att sa... Läs hela novellen
