När jag gick i högstadiet kände jag att jag utvecklades som person på flera olika plan. Både fysiskt och psykiskt. Innan högstadietiden hade jag förvisso tänkt på sex och killar rätt ofta, sex var något jag skulle ha men inte hade någon brådska att "tillgodose" mig. På högstadiet förändrades allt. På sätt som jag själv inte kunde föreställa mig innan. Kring 9an gick jag ofta runt och fantiserade om sex. Det var väldigt mysigt på nått sätt att gå runt i korridorerna, till skåpet och spana in alla läckra killar.
Problemet var det att jag kände en liten dragningskraft till andra flickor ochså. Det kanske inte var ett så stort problem att jag kände mig nyfiken på andra tjejer. Jag menar man var ju 15 år och kring den åldern tycker iallafall jag att det är normalt att man prövar sina sexuella värderingar. Hemma rådde det dock en annan syn på saker och ting. Jag visste redan tidigt att sex var något man inte pratade om hemma hos oss. Därför försökte jag dölja mitt intresse för andra tjejer för mig själv.
Jag var 15 år och fortfarande oskuld. Visst hörde man klasskompisar berätta om sina sexuella erfarenheter, och jag riktigt myste av att vara med i "gänget" och prata sex och killar medan vi tjuvrökte utanför skolan.
Min bästa vän Maria visste att jag var oskuld -det visste nästan alla mina närmaste tjejkompisar- eftersom vi var väldigt nära varandra. Maria var en väldigt söt tjej. Hon klädde sig ofta i jeans och piketröjor som inte var för tajta och inte för lösa heller. Håret var lite kurvigt och svagt blonderat och jag tyckte hennes uppnäsa var väldigt charmig.
Senare samma år förlorade jag oskulden, och det var ett väldigt fint ögonblick trots att jag kanske inte minns så mycket av vad som hände idag. På nått sätt kände jag att jag var redo för min andra utmaning när jag hade förlorat oskulden.
Självklart var Maria mitt främsta fantasiobjek... Läs hela novellen