Jag visste inte hur jag skulle tolka hennes signaler. Varje gång jag såg henne var det alltid olika. Ena gången såg hon mig djupt i ögonen och log, helt plötsligt så tittade hon bort. Catrin hette hon, så mycket visste jag säkert. Det hade jag kollat upp med hjälp av skolkatalogen. Och Catrin, hon var en riktigt underbar tjej. Långt mörkt hår, välformad kropp och fint ansikte. Jag vet inte hur många gånger jag hade drömt om Catrin när jag runkade på kvällarna, men ofta var det i alla fall. Denna gång när jag gick förbi henne var det en sådan där härlig stund. Hon såg på mig, log och gjorde något som fick mig att tappa allt förstånd. Hon tog sig lätt över sitt ena bröst samtidigt som började fnittra. Jag gick vidare i korridoren, men jag visste inte vad jag skulle tro. Hade hon gjort så där bara för att få mig upphetsad? Eller var det helt omedvetet? Nej, omedvetet kunde det inte vara. Hon började ju fnittra precis när hon låtit sin hand glida över bröstet. Den kommande kemilektionen var oviktig för mig. Jag kunde lika gärna ha gått hem och gjort något mer vettigt, för jag hängde inte med något alls under lektionen. Men när lektionen väl var slut, och resterande skoldagen med, bestämde jag mig för att stanna kvar en stund i biblioteket för att få tag på lite information till ett mindre skolarbete.
Biblioteket låg i samma byggnad som själva skolan, men så pass avsides att man kunde vara där när skolan var stängd för dagen. Jag kollade på klockan och såg att den var på väg mot sju. Jag tänkte att det var bäst att jag gick hem för att äta och ta det lugnt, men när jag var på väg mot utgången såg jag henne. Catrin satt i biblioteket helt själv och läste en bok. Jag tittade en stund på henne utan att hon såg mig. Många tankar gick igenom mitt huvud den stunden jag stod och inspekterade henne. Jag bestämde mig för att gå fram till henne och säga hej, men ja... Läs hela novellen
