Medans jag står djupt i mina egna tankar stöter Erik till mig och säger "Kom nu, så går vi." Jag följer med honom ut ur skolan. Det första jag märker när jag kommer ut är att det är lika halt som i morse, och givetvis så dråsar jag omkull, ned för den lilla trappen som leder ner till trottoaren. Aj, där slog jag min axel mot kanten. Erik kommer fram till mig och frågar hur det gick samtidigt som han skrattar lite retfullt. "Det är ok" svarar jag och reser mig upp. Snöig på ena sidan fortsätter jag promenaden till busshållplatsen. Väl där tittar Erik på tidtabellen och konstaterar att det är en halvtimma tills bussen kommer. Han säger: "Vänta du här, så går jag och köper en dricka åt oss." "Ok" svarar jag. Sedan går Erik iv... Läs hela novellen