"Håret hennes hänger ju nästan ner över stjärten" viskar jag förundrat. Får en konstig blick från en gammal dam som står vid trottoarkanten. Tittar snabbt åt sidan och sedan upp igen. Hon är kvar, hon går med snabba steg. Jag ser hennes långa slanka ben, iklädda ett par tunna svarta nylonstrumpor. Följer sömmarna neråt och drömmer om att låta tungan följa sömmen ner till hennes fötter. "Sandaletter heter det visst" tänker jag. Bruna med ljusa läderremmar på ovansidan.
Någonting glimmar till; en guldkedja, tunn som attan sitter runt vänstra vristen. Jag höjer blicken. En liten väska hänger över hennes höger arm. Givetvis gjord i läder (konstläder) och i samma färg som skorna. Matchar varandra perfekt. Hon har ett par svart solglasögon uppskjutna i pannan. "Konstigt att de inte glider ner" tänker jag och blir sedan mer upprymd över att jag så snabbt läser in detaljerna utan att konstatera det mest självklara, klänningen. Den är röd, knallröd. "Är det en klänning förresten?" Hon har en blus, i samma material och i samma hårda röda färg, hängande över axlarna, knäppt bara i midjan. Armarna hänger fritt och dinglar.
Plötsligt stannar hon till tvärt. Ett skyltfönster. Skor såklart. Jag bestämmer mig snabbt och korsar gatan, småspringande för att undvika bilarna. En buss dundrar förbi. Chauffören slänger sig över signalhornet och hon tittar hastigt upp. Våra blickar möts för en tiondels sekund och sedan är hon på gång igen. Gående bakom henne, så har jag full koll på hennes slanka ben och även över den fina stussen. Jag känner begäret växa inom mig och jag måste snart göra något drastiskt. Tanken slår mig som en blixt. Det ligger ju en butik lite längre fram. Ett perfekt ställe att göra något på/i. En liten butik som specialiserat sig på intimkläder och liknande. Jag kan ju knappast slänga mig över henne på gata... Läs hela novellen
