Det Förfallna Klostret
Jacqueline var knappast en person man skulle ha förtroende för. Hon var farligt smal, nästan snaggad, alltid klädd i säckiga kläder, oftast smutsig från att bo på gatan, men än viktigare: hon var alltid hög eller full, nästan alltid i alla fall. Åren av missbruk hade sopat bort spåren av det som en gång var, utan tvivel, en vacker ung kvinna. Ärr på ärmarna och på andra delar av kroppen påminde, även i nyktert tillstånd, om hennes förflutna, och vart hon troligtvis skulle gå igen. När hon inte kunde betala för sina droger, så låg hon med knarklangarna, horade på gatan, eller stal saker som hon kunde sälja för mer knarkpengar. Det var dock i hennes jakt efter sin nästa sil som hon gjorde ett viktigt misstag. Hon bröt sig in i ett hem som verkade ha många fina saker som hon kunde sälja vidare, och lade inte ens märke till att familjen inte var bortrest, utan huset bara var litet mörklagt, för en propp hade gått. För tillfället, så hade de tänt några ljus, och hon blev överrumplad, då hon stod och stoppade fina saker i sin sopsäck, som hon hade med sig. Familjedottern skrek t... Läs hela novellen
