Sådär framåt lunch var det rätt stressigt fast ändå skoj, mycket folk som behövde hjälp med diverse olika storlekar och färger på kläderna. Samtidigt som jag hjälpte en kund med att hitta rätt storlek på de byxorna hon ville prova såg jag att det kom in en rätt ung kille som såg väldigt bra ut. Tänkte tyst för mig själv att honom skulle jag gärna hjälpa lite av varje med. Fick ett sådant där halvfånigt leende på läpparna och försökte fokusera på den kunden jag redan hade. Jag såg på min kund att hon förstod vad jag tänkt på och hon log lika mycket hon. Släppte tankarna och återgick till att hämta ännu ett par byxor för att se om de skulle passa kvinnan i hytten bättre. Var då tvungen att passera där den unga killen stod och tittade på ett par byxor, försökte smita förbi men han såg att jag hade en namnbricka och frågade om dem byxorna han tittade på fanns i en mindre storlek. Absolut svarade jag och klev upp på en liten stege som stod placerad under hyllan där byxorna låg. Utan att tänka mig för då jag denna morgon tagit på mig en kjol som var både kort och rätt vid. Ville ju se bra ut på min första arbetsdag. Väl nere igen såg jag att killen log rätt bra och kom då på detta med kjolen. Var lite pinsamt tyckte jag då jag inte brukade ha något under, vilket även var fallet denna dag. Så jag gav honom byxorna och ilade tillbaka till min kund som stod och småskrattade bakom sitt skynke.
Resten av dagen gi... Läs hela novellen
