Jag tittade efter Lina som just gått förbi utan så mycket som kasta en blick på mig. Det skar i mitt hjärta när jag tänkte på det vi hade haft tillsammans för bara några månader sen, innan hösten hade kommit med skolan och allt sitt regnrusk.
I somras så hade jag och Lina sommarjobbat på ett läger. Lina var den som var den tuffa i skolan och jag hade aldrig riktigt gillat henne, hon hade varit för självsäker för mitt tycke….Men nu när vi var tvungna att jobba tillsammans så ändrade jag snabbt åsikt. Hon hade rolig humor, och god hand med barnen, dessutom så hade hon mycket större tålamod med dom än vad jag hade….Vi ledare bodde tillsammans två och två i små stugor, medan ungarna var inplacerade sex stycken i lite större stugor. Man hade ganska så mycket ledig tid, och det var under den tiden som jag och Lina lärde känna varandra.
Ingen av oss var riktigt öppna med våran läggning utan det var bara den allra närmaste familjen som visste. Ingen av våra kompisar visste något om det. Jag kunde inte låta bli att le lite när jag mindes den gången när vi varit nere vi bryggan, Lina hade badat, medan jag som var lite fegare av mig, nöjde mig med att bada fötterna sittandes på bryggan. Plötsligt så hade hon tagit tag i mina bena och dragit ner mig i vattnet.
-Kom igen nu Bea, det är jätteskönt i vattnet!!!
Jag skrek till när jag gled ner från bryggan och hamnade i hennes blöta famn. Båda tystnade samtidigt, och vi bara stod där och stirrade på varandra, oförmögna att röra på oss. Efter några sekunder så fångade vi varandras ögon och våra munnar möttes i en långsam, trevande kyss. Där i kvällsskymningen kysstes vi för första gången, och efter det så var vi som oskiljaktiga resten av sommaren. Jag hade trott att det var något mer än bara en sommarromans, men det var det tydligen inte enligt Lina, med t... Läs hela novellen
