Väl klädd gick hon ner till uteplatsen där hon som väntat fann några av gästerna ätandes frukost. Hon slog sig ner med sin frukostbricka vid ett bord inte allt för långt från Martins familj och började lyssna på konversationen som tydligen handlade om planerna för dagen.
– Jag tänker inte följa med, sa Martin med låg men hård röst.
– Om han stannar kvar här så gör jag de också, hörde hon den äldre brodern Erik säga.
– Ok då. Vi kan nog ändå behöva lite tid för varandra eller hur älskling? Sa brödernas pappa och vände sig mot sin fru.
– Jo. jag antar det, svarade hon med en suck och samtalet tycktes vara avslutat och familjen fortsatte att äta i tystnad.
Amanda åt upp sin frukost och bar iväg sin bricka till köket där hon sköljde av sin talrik och ställde in den i en av diskmaskinerna. Hon gick ut i matsalen igen och såg att Martin och Erik just då ställde upp sina brickor på en av de vagnar där gästerna skulle ställa sin disk.
– Hej! Vad ska ni göra idag då? Frågade hon med blicken fäst på Martin
– Jadu. Svarade Martin. Jag hade tänkt att åka till Jönköping ganska snart. Vad Erik ska göra har jag ingen aning om. Erik tittade först på sin bror och sedan på Amanda innan han svarade.
– Lär väl bara hänga här mest. Föresten? När kom du hit? Och hur känner du Martin?
– Eh, svarade Amanda. Jag bor här, jag bar upp din väska på rummet om du minns och jag snackade en del med honom igår när han inte hängde med er på utflykt.
– Oj, ok, eh, förlåt att jag inte kom ihåg dig, svarade Erik generat.
– Eh. Igen fara. Vad ska du hitta på då när du är kvar här?
– Ingen aning faktiskt. Vad finns det att göra?
– Vi har en pool, som... Läs hela novellen