Jag kände inte att jag hade råd med sovplats så jag tog en vanlig kupé. Jag tränger mig fram i den smala gången med min stora ryggsäck som är fullpackad med bergsklättringsutrustning. Jag sliter upp dörren till min kupé och möts av en medresenär, en kvinna så trevligt. Jag slänger min enorma ryggsäck på höger sida som är ledig när jag kommer in.
När jag kommit i ordning och fått av mig alla ytterkläder så hälsar jag vänligt på kvinnan som skall bli mitt lilla sällskap på väg mot Göteborg. - Hejsan, Denno var namnet säger jag. - Ida heter jag. Kvinnan sträcker sig lite framåt och hälsar. Hon ler lite stelt som man brukar göra när man skall vara trevlig mot en ny person gissar jag.
Jag slår mig ner och vi pratar med varandra om allt möjligt. Det visar sig att hon är på väg till Göteborg för att träffa några vänner hon träffat på nätet. Jag frågar om hon inte tycker det är lite farligt att åka och hälsa på helt nya personer? Men Ida säger att det tycker hon inte alls. Dom har pratat mycket under lång tid och nu var det äntligen dags att träffas på riktigt.
Timmen är sen och utanför susar naturen förbi. Det är kolsvart och man hinner bara se snabba saker i ljuset från tåget. Ida har redan somnat och jag tar mig lite tid att studera henne. Hon har axel långt brunt hår, en collagetröja som döljer hennes kroppsformer men jag kan ändå se att det verkar finnas ett par rejäla bröst under alla tröjor. Hon är inte så stor, verkar ha fina runda former. Jag lägger märke till att hon har en piercing precis under underläppen, en liten silverkula som blänker lite lätt.
Jag somnar men vaknar snart till igen. Det är nattbelysning i hela vagnen verkar det som. När mina ögon vant sig med ljuset ser jag att Ida som sitter i den mittersta stolen av dom tre mittemot... Läs hela novellen
