Seglingsäventyr del 1 -3

Monica, vi har under en längre period träffats regelbundet på internet och chattat med varandra om allt möjligt, högt som lågt, om vår vardagliga bestyr och om våra personliga känslor. Vi har gemensamma intressen, gillar vara ute och igång med olika aktiviteter. Jag uppskattar din spontanitet och oblyga sätt att kunna prata om allt. Dina träningsintressen och inspiration har spridits via chatten till mig så att även jag har kommit igång. Magrutorna ska komma fram igen, tja man kan ju alltid försöka. Vi har flera gånger planerat att träffas här i Stockholm – en speed-dejt som du kallar det, haha. Tyvärr, på grund av alla möjliga skäl har vi inte lyckats liksom ”få till” dejten. Jag har från start, känt en enorm längtan (tja begäret och lusten om jag ska vara ärlig, hehe), att få se dig live, att få se dina ansiktsuttryck när berättar om saker, se ditt leende och höra ditt skratt. Men på något sätt, trots att vi inte träffat varandra, känner jag att vi ändå har på något sätt har ett öppet och ärligt utbyte via chatten. Personligen känner jag att vi redan har klarat oss förbi det första prövningen, eller spärren, utan att få till den där speed-dejten, haha. Som läget är, har jag egentligen sett dina ben, som för övrigt ser fina ut på kortet via aff – och så kan jag se din porträttbild från yahoo. Sammantaget tror jag att vi har kläm på varandra – trots att vi inte hunnit träffas.

Hur som helst har det gått en period och vi börjar närma oss sommaren 2010 och jag får möjligheten att låna en segelbåt i Kroatien i 2 hela veckor. Jag har seglat i Medelhavet tidigare, bla i Grekland och Kroatien så jag vet att det är fint erbjudande. På något sätt, som jag inte kan förklara hur det gick till, kommer jag loss från både jobb och hem (jag har ju det där trista läget) och det visar sig på något underligt vis att du kan också komma loss från dina dubbla jobb – vad bra allting kan ordna sig i fantasins värld, haha. Vi slår till och bokar flygbiljetter... Läs hela novellen