Nåväl, vi hade stämt träff på parkeringen utanför mitt jobb och efter jobbet gick jag in i duschen och tvagade mig noga och länge medan fjärilarna dansade i magen och även en bit ner. När klockan slog fem tittade jag ut genom fönstret och såg där en blå Volvo komma in på parkeringen, jag skymtade även en mörkhårig man vid ratten. Jag tog på mig min jacka, drog några djupa andetag och styrde stegen mot dörren. Flera gånger medan jag gick de 20 metrarna mot ytterdörren funderade jag på att stanna kvar inomhus och "gömma mig". Plötsligt var han ingen "på andra sidan skärmen" längre. Nu
var han en verklig man! En levande människa! Det är så enkelt att sitta och fantisera och berätta fantasier och erfarenheter för någon via en dator och som man aldrig träffat. Nu satt han där i sin bil och väntade på mig, då
känner man sig ganska liten!
Dock tog jag mig samman och gick rakryggad ut genom dörren och stegade rakt fram emot hans bil. Han klev ur bilen och det kändes som jag träffats av ett knytnävsslag. Han var perfekt helt enkelt. I a f utseendemässigt! Jag drog ett djupt andetag och gick raka vägen till honom, gav honom ett leende och sträckte fram handen till ett handslag. - "Hej! Det är jag som är Anci!" - "Hej" fick jag till svar. Han verkade lika nervös som mig och jag visste att ... Läs hela novellen
