kan se framtiden", stod det på fönstret med stora påmålade bokstäver i grönt och svart. Jasså tänkte jag lite syrligt,
men då kanske det går få hjälp med tipsraden då. Vaggandes på hälarna stod jag en stund och tänkte traska vidare
när jag hör en knackning på fönstret. Det är Magica själv som står innanför glaset och med en handgest vinkar till sig mig.
Tveksamt kliver jag in genom dörren och ångrar genast att jag lydde henne och inte gick vidare. Magica skred fram emot
mig, iklädd just så man kan tänka sig en sådan som hon, en häxa, kan bära. En lång slags dress och en tillika svart
huvubonad med olika glittriga inslag. Det var det enda häxlika förrutom de långa välmålade naglarna då, hon såg helt
normal ut, inga vårtor eller krokig näsa, snarare tvärtom, Häxan var riktigt vacker.
-Kan jag hjälpa dig min herre? Frågade Magica. Innan jag hann svara tog hon min hand, strök den och blundade. Hon andades
in och mumlade -"Hm, mycket intressant". Hela mitt sunda förnuft sade att jag borde gå därifrån. Det här med trolldom och spå
i kort eller händer är inget jag tror på. Men hon höll ett stadigt tag i min hand och sade sedan -"Kom med mig, du avger
bra vågor" Jag leddes djupare in i den svagt upplysta lokalen med alla de attiraljer och dekor som en häxbutik kan tänkas ha.
Till och med rökelse var tänd och spred en behaglig men lite stickande doft.Damen bad bjöd mig en stol vid ett bord med en
stor glaskula i mitten. Magica satte sig mitt emot, sträckte ut sina händer mot mina och lade dem på glaskulan. -"Så håll dem
där ett tag nu, låt oss se vad vi kan se". Suck, tänkte jag, får väl spela med då, kan väl inte kosta så mycket. Hon avbröt mina
tankar. -"Jag gör det här gratis, du gör mig nyfiken, var tyst nu och lyssna" befallde Magica med beslöjad men bestämd röst.
Jag svalde nervöst och beslöt mig för att ge henne en chans.
-"Jag ser ... Läs hela novellen
