”Ikväll är en annorlunda kväll,” säger jag, och jag märker hur du stelnar till. ”jag har inte använt en gag för att du ska känna dig trygg, och veta att du kan skrika ’blue murder’ om du känner att du måste, men jag räknar kallt med att du ska lita på mig, och lyda. Det är väldigt enkelt egentligen, gör som du blir tillsagd, upplev det du får och tro på att jag vet vad jag gör”
Du nickar och svarar jakande att du ska göra ditt bästa. Jag lutar mig fram och kysser dina läppar genom masken, känner hur du kysser tillbaka. Jag bryter mig loss från vår kyss och med ett ryck i kopplet så markerar jag åt vilket håll jag vill att du ska röra dig. Du följer mig på ostadiga ben genom husets korridorer, och ned för den lilla metalltrappan till garaget. Min systers amerikanska van väntar, och jag hjälper dig in genom dörrarna, tacksam för de mörka fönstren. Jag placerar dig längst bak i bilen, längst in, och fäster bältet, fast jag vet att du helst vill sitta bredvid mig. Ikväll vill jag ha dig så sårbar och så utsatt som möjligt, och jag tar ingen hänsyn till din tysta önskan. Jag hoppar in på förarplatsen och justerar backspegeln så att jag kan se dig, och kör sedan iväg.
Efter 20 minuters tystnad stannar jag vid en grusad uppfart, dörren öppnas, och jag ser att du vrider huvudet uppmärksamt vid ljudet a... Läs hela novellen
