- Men du får skynda dej, ropade hon, när jag gick lite sakta ut.
- Ja ja, mumlade jag.
Så jag tog cykeln och trampade iväg i full fart. Plötsligt dök det upp en man i ett gathörn och jag hann inte bromsa så jag körde rätt på honom. Jag trillade av cykeln och landade på rumpan och han trillade också omkull. Jag jämrade mej lite och tog mej om baken, men när jag såg på hans hand blev jag förskräckt för det blödde mycket från den.
- Oh förlåt, sa jag. Fy vad du blöder.
- Det är ingen fara, sa han. Jag skar mej lite på cykelskärmen.
Han tog upp en näsduk ur fickan och torkade bort blodet och snurrade den sen runt handen.
- Hur gick det med dej då? Du ser ut att ha ont.
- Jag landade på rumpan, sa jag. Det går väl över.
Nu tittade jag på hans ansikte. Jag hade sett honom förut flera gånger och tyckt att han såg väldigt bra ut. Fast han var ju alldeles för gammal för mej.
- Det var tur att jag inte hunnit handla, sa jag och skrattade.
- Varför då, frågade han.
- Jo jag ska köpa ägg åt mamma. Det är bäst jag skyndar mej, sa jag och linkade bort till cykeln.
- Du har ont, sa han bekymrad. Jag är utbildad massör så om du vill ha lite massage så säg till.
- Ok, sa jag.
Han gav mej ett kort med sin adress och e-mail. Han hette David och jag talade om vad jag hette, sen cyklade jag iväg och handlade dom förbaskade äggen.
- Jag cyklade på en gubbe, sa jag när jag kom hem.
- Nä, hur gick det? Är du skadad?
- Har lite ont i baken, men han blödde från sin hand. Men han var inte arg som tur var.
- Det var då för väl, sa mamma.
Senare på kvällen när jag satt vid datorn tänkte jag på kortet jag fick av mannen. Kanske jag skulle skicka ett mail.
Jag skrev så här.
Hej David.
Förlåt att jag körde på dej. Hur är det med handen?
Nästa dag fick jag svar.
Hej Nilla
Det är ingen fara med handen. Det såg värre ut än det ... Läs hela novellen
