Dörrar smällde, stängdes och tåget rörde sig med ett ryck framåt igen. Snart tittade en blek måne försiktigt in i kupén.
_ ”Är det ledigt?” hörde jag en kvinnoröst viska, samtidigt som dörren till kupén försiktigt öppnades.
_ ”Kom in bara” viskade jag tillbaka och makade mig undan för att göra plats för en till passagerare. En ung flicka en armlängd ifrån mig en hel natt.
Jag drog nöjt i sovsäcken och såg hur en slank kropp kröp in i min närhet. Hon tände inte ljuset, utan tog i mörkret av sig sina sandaler och bredde snabbt och vant ut en sovsäck och lade sig ner.
_ ”Reser du ensam?” frågade hon, och jag tyckte mig skymta en road glimt i hennes ögon. Jag nickade och kände plötsligt hennes hand snudda vid min sovsäck.
_ ”Jag fryser. Får jag krypa ner hos dig?”, sade hon och innan jag ens hunnit svara kände jag hur blixtlåset på min sovsäck drogs ner och en varm skön kvinnokropp lade sig bredvid mig.
Hennes bröst trycktes försiktigt genom hennes blus mot mig och hennes ansikte och gott doftande blonda hår kom helt nära.
_ ”Nu sover vi” sade hon, utan att alls låtsas medveten om att jag plötsligt inte alls hade lusta att sova. Jag lade mina händer försiktigt på hennes höfter, men hon drog sig undan lite och sade förebrående:
_ ”Jag kan inte sova om du gör så. Dessutom är jag rädd om du har händerna fria. Snälla du, kan du vara så snäll och låta mig binda dina händer över natten?
Jag blir mycket lugnare da och vi kan båda sova.” Hon smekte mig milt med handen över kinden. ”Snälla” viskade hon igen.
_ Jag nickade, eftersom min tunga plötsligt kändes helt torr och hon log vackert mot mig. Sedan knäppte hon åter upp sovsäcken och sträckte sig efter sin väska.
Jag såg hur hennes bröst avtecknade sig genom tröjan då hon sträckte på si... Läs hela novellen
