Emma och Tess

Det var sent en lördag och jag hade varit ute på krogen när jag kom gåendes hemåt genom centrum. Lite längre bort förde några ungar oväsen och de var påtagligt onyktra. Jag kisade framåt emot lampskenet där de stod o hängde.- Typiskt, tänkte jag för mig själv, att Tess är ute och ränner så här sent. När jag nästan hade passerat dem obemärkt så hörde jag Tess stämma:- Stopp, hallå.. heeej! Hon försökte dölja sin öl bakom ryggen medan hon gick fram till mig.- Du behöver inte gömma den där, sa jag och log. Hon skrattade till lite och frågade vad jag gjorde ute... Hennes kompisar tittade granskande på mig och undrade hur hon egentligen kände mig. Jag kände inte igen någon av de andra tjejerna, de gick nog på en annan skola, den som låg på andra sidan staden.- Jag är på väg hem, sa jag för att svara på hennes fråga.- Fan vad du är tråååki´!, utbrast hon och drog på läpparna.- Vi ska till parken, häng med dit en sväng, sa hon lite halvt osäker på rösten. Hmm, tänkte jag. Om någon får se mig sitta och snacka med Tess och de andra medan de dricker är ju det inte bra. I samma ögonblick, eftersom jag också var lite onykter så tänkte jag lika snabbt: ”- Äh, vad fan, skit samma”.- Ok, svarade jag henne med ett ryck på axlarna. Therese log till svar och sa till de andra:-Ok, vi drar till parken, kom! Tess var... Läs hela novellen