Jag trodde att jag skulle få hela kupén för mig själv men så blev inte fallet. Hon var kanske strax under fyrtio. En mycket ordentligt och propert klädd kvinna. Hon hade en blåfärgad kjol som nästan gick ner till knäna. Hon var barbent och hade en vit kortärmad sidenblus med lite spets. I halsen hängde ett pärlhalsband ner över brösten som knappt blottades av uringningen. Exklusiva blåa läderskor med guldfärgade spännen satt på hennes fötter och hon avgav en doft av en något för stark parfym.
Vad jag kunde se hade hon en snygg figur och var rätt storbystad. Hon hade blont hår som var uppsatt i en tantaktig knut på bakhuvudet och hon hade i allmänhet ett ganska tidlöst vackert utseende. Hon kunde vara en affärskvinna och i vilket fall som helst mycket välsituerad. En typisk representant för det högre ståndet.
Hon gav mig ett långt föraktfullt ögonkast när hon kom in. Som om jag var något som katten hade släpat in. Hon var tvungen att slå sig ner snett till vänster framför mig. Jag hade vräkt ut mina saker på hela min del av sätet. Min skinnkappa, väska, minidisc och läderhandskar. Jag blockerade sedan gången effektivt genom att jag behagfullt hade placerat mina fötter på sätet mittöver. På så sätt kunde hon inte gå fram till fönsterplatsen.
Jag kan tänka mig att mina kläder väckte lite anstöt. Jag hade på mig min korta läderkjol som i den ställning jag befann mig satt högre upp än vad tillverkaren hade tänkt sig. På fötterna hade jag ett par svarta stilettskor med snörning samt två spännen vid vristen. Jag hade också en vit tajt top utan armar eller axelband. Mitt långa ljusblonda hår hängde ner över mina axlar och rygg. Jag hade varit hos en gammal väninna och festat vilket ... Läs hela novellen
