Hon stirrade på den blinkande ikonen ett par ögonblick och sedan dubbelklickade hon på den. Meddelandet kom upp på skärmen. Hon läste det. En omedelbar skälvning gick genom hennes kropp och hon kunde känna hur håret reste sig på hennes armar. Hon läste det igen och måste ändra ställning i stolen då hon kände att hennes sköte blev fuktigt. Meddelandet var kort och enkelt men det berättade allt hon behövde veta. Ett ord, två bokstäver… det stod bara .. ”NU”.
Sara fuktade sina läppar när hon läste ordet en sista gång innan hon stängde av sin dator. Hon tog ett djupt andetag, sköt stolen från skrivbordet och reste sig. På darriga ben gick hon mot trapphuset. Hon hade tagit emot det första e-mailet föregående natt hemma. Där stod helt enkelt hur hon skulle klä sig nästa dag på arbetet: en svart kjol som slutade precis ovanför knäet, en vit silkig blus med de tre översta knapparna oknäppta och sitt pärlhalsband. Under kjolen skulle hon ha en svart push-up behå med knäppning fram, en matchande höfthållare och svarta nylonstrumpor med förstärkt häl och tå.. På fötterna skulle hon ha högklackade pumps. Bortsett från nylonstrumporna så var det på det hela taget vad hon brukade ha under en normal arbetsdag. Hon bar vanligtvis strumpor på arbetet men hon sparade de med förstärkt häl och tå till speciella tillfällen.
Det fanns också en mer speciell begäran. Hon skulle ta med sig en ögonbindel. Sara var också tillsagd att göra sina naglar på fingrar oc... Läs hela novellen
