Åsa står med ryggen mot mig vid diskbänken och jag kan granska henne ganska obesvärat. Hon har axellångt mörkt hår, hon har ett stramt linne på sig och vid hennes smala midja tar en sommar tunn kjol vid och täcker hennes breda höfter. När hon vänder sig om och kommer för att sätta sig vid bordet så kan jag inte låta bli att spana in de stora brösten som sitter fastlåsta under linnet, det stramar ordentligt över linnet där brösten finns. Kalle försöker för Åsa återge kvällen och utgången av matchen, både jag och Åsa skjuter in ett lämpliga ja eller nej ibland. Givetvis så gör jag mina iakttagelser mycket diskret och när Åsa har satt sig har jag möjlighet att njuta av hennes söta ansikte. Hon är diskret målad, ögonen är bruna med en djuphet jag aldrig skådat, näsan är liten och perfekt formad, kinderna har en antydan till skrattgropar. Läpparna är svagt målade och när hon ler visa... Läs hela novellen